Tycker du om mig? Om ”The Liking Gap”

Har du någon gång träffat en ny person och efteråt oroat dig över hur deras första intryck av dig blev? Kanske funderade du över om personen tyckte om dig eller ej? Då är du inte ensam. Vi människor har nämligen en tendens att underskatta hur mycket andra personer tycker om oss och tror ofta att vi gjort ett dåligt intryck. Detta riskerar bland annat att påverka hur väl vi arbetar tillsammans.

The Liking Gap

I Harvard Business Review benämns detta fenomen ”The Liking Gap”, efter att forskare under längre tid sett att vi människor systematiskt underskattar hur bra andra människor tycker om oss. Genom att låta deltagare i olika studier prata med någon de aldrig träffat förut och efteråt mäta hur de kände och tänkte, kunde man se att deltagarna i olika utsträckning hade negativa känslor kring vilket intryck de hade gjort på den andre. Deltagarna trodde också att de själva tyckte mer om den nya personen än denne tyckte om deltagarna tillbaka.

Effekten av ”The Liking Gap” sträcker sig dock längre än bara till första intrycket och kan hålla i sig över tid, vilket kan bli problematiskt på en arbetsplats. När det finns ett ”Liking Gap” mellan kollegor visar det sig att det påverkar hur villig en är att be kollegor om hjälp, att ge ärlig feedback och att arbeta på ett projekt tillsammans. Ju större gap, desto mindre villig. Starka, positiva relationer på jobbet påverkas alltså inte bara av vad vi tycker om varandra, utan även av vad vi TROR att andra tycker om oss.

Självkritiska tankar och negativa tankemönster

Vad kan detta bero på? En förklaring är att vi under samtal, framför allt när det är första gången vi pratar med någon, tenderar att fokusera på oss själva och fastna i självkritiska tankar. Detta gör det svårt att se att andra faktiskt signalerar att de tycker om oss, eftersom vi är så upptagna med vad vi själva gör och säger. Det vi fokuserar på hos oss själva är tyvärr sällan det vi tycker vi gör bra, utan oftare det vi tycker att vi är dåliga på. Dessa självkritiska tankar kan även uppstå inför en konversation, särskilt om vi ska prata med någon vi vet eller tror är olik oss.

Att fastna i självkritiska tankar och negativa tankemönster har haft ett överlevnadsvärde för människan. Historiskt sett har vi behövt vara vaksamma på när vi beter oss på ett sätt som gruppmedlemmarna inte tycker om, därför att vår överlevnad har hängt på att vi inte blir uteslutna ur gruppen. Men rädslan och de självkritiska tankar som följer den är oftast inte lika funktionell för oss idag. Självkritik hänger ihop med vår självkänsla, en egenskap som varierar mellan människor. En del vilar tryggt i en upplevelse av eget värde som människa, vilket medför att man är mer nöjd och trivs bättre med sig själv. Den som däremot har lägre självkänsla och tro på ens eget värde, av olika skäl, kommer att ha en större benägenhet att självkritiskt bedöma sig själv negativt i mötet med andra.

Så här kan du träna dig att bli mindre självkritisk i möten

Om man vill arbeta med att stärka sin självkänsla och att bli mindre självkritisk i mötet med andra, är ett sätt att träna på att skifta var vi lägger vår uppmärksamhet i samtal. I stället för att fokusera på vad du själv säger eller gör, försök lägga allt fokus på den du pratar med, och lyssna noga. Var uppmärksam på personens röstläge, kroppsspråk och intoning, på det du ser och hör (men se upp så att du inte börjar värdera den andre). Genom att fokusera på den andre har du mindre utrymme att lägga uppmärksamhet på vad du själv gör eller säger. Dessutom kan en hjälpsam tanke vara att personen du pratar med ofta (precis som du!) är fokuserad på sig själv och inte märker eventuella ”fel” du gör - det gör bara du själv.

Ett annat sätt att arbeta med ”The Liking Gap” är att utsätta sina negativa tankar för realitetstestning, det vill säga ta reda på om de stämmer eller bara är våra fantasier. Vi kallar det ibland för att ”kolla sina tankeläsningar”, och det är särskilt viktigt i relationer som har betydelse för oss, till exempel med våra arbetskamrater. Det är litet svårare och krävs en del mod, så därför kanske man först ska prova med någon som man redan känner sig ganska trygg med, och i en situation som inte är så laddad. Så här kan det låta: “Jag fick en fantasi om att du tyckte det jag sa lät dumt/konstigt, stämmer det?” Det är lättare att fråga om saker man gör, än om saker man är, så det krävs en del träning för att fråga om andra tycker om en…  

Läs gärna vår blogg om tankeläsning om du vill fördjupa dig ytterligare

Referens: People Probably Like You More Than You Think, av Erica Boothby et al. Harvard Business Review, 02/2024.