Hämnden är ljuv, eller…?

Det finns ett berömt citat av Mahatma Gandhi ”ett öga för ett öga gör snart hela världen blind”. I några få ord fångades hämndens långtgående förgiftande konsekvenser. Andra beskriver omvänt hämnden som ljuv. Vad handlar hämnden om egentligen? 

Vad är hämnd?

Hämnd betyder enligt svenska akademins ordlista (SAOL) ”egenmäktig bestraffande handling (mot någon) som avses ge personlig upprättelse för liden skada eller oförrätt”. Vedergällning är ett annat ord för samma sak. Hämnd handlar således om aggressivitet för att återställa balansen i upplevelsen av smärta eller skada. Ilska, vrede och raseri är nyanser av en av våra grundläggande affekter, det vill säga något vi alla har tillgång till och upplever från tid till annan. Åtminstone på kort sikt kan vredens känslomässiga kemi leda till en positiv upplevelse som i sin tur kan vara förstärkande för hämnd även i framtiden. Man pratar som sagt om den ljuva hämnden. I forskning där hjärnans funktioner kartlagts i samband med spel-experiment som bygger på förtroende och investeringar, har man kunnat se att den som upplever svek och tänker på hämnd får en markant ökad aktivitet i delar av hjärnans belöningssystem.  

Vad kostar hämnd? 

Kortsiktigt tillfredställande för den ena parten, psykiskt lidande för den andra. Men kostnaden för hämnd som handling är långt större än enbart påverkan på vårt inre liv.  Det handlar om ohyggliga kostnader i tid, pengar, energi och liv. På samhällsnivå ser vi det i uttryck som hämndattacker mellan stridande parter. I organisationer kan det få ekonomiska konsekvenser genom att medarbetare säljer ut affärshemligheter eller slutar sina anställningar med följd att kompetens lämnar organisationen. Dessutom handlar det om konsekvenser för arbetsmiljön där chefer, medarbetare eller intressenter far illa och där även produktion och verksamhetsutveckling påverkas.  

Dessa fakta har lett forskare vidare i fördjupade studier av hämnden som fenomen. Är det verkligen på lång sikt så att hämnden är ljuv i meningen belönande för långsiktig överlevnad som art och individ? Är utlevelse av aggression och vedergällning något som sen skapar ett lugn, kroppen och sinnet blir fritt? Svaret är på lång sikt nej. 

Två psykologiska baksidor av hämnd 

Mycket tyder på att tankar på hämnd sannolikt har en avlastande funktion precis när man varit med om något som smärtar precis som hjärnforskningen beskriven ovan visade. Att låta hämnd bli handling är något annat och har åtminstone två psykologiska baksidor. Den ena är att när man hämnats brukar skulden infinna sig efter ett tag, och den andra är att hämnden riskerar fortsätta och därmed skapa otrygghet och oro för den egna säkerheten på sikt. Inte sällan följer även andra sinnesstämningar som aggressivitet inåt mot en själv eller utåt mot andra eller oro och ångest.  

Hur kan man förhålla sig till önskan om hämnd? 

Lazarus och Folkmans teori om coping beskriver en psykologisk modell för hur man kan förhålla sig till starka känslor som t ex önskan om hämnd. Modellen är ett ramverk för flera strategier för hantering av stress av olika slag. Ett sätt är att öva sin förmåga att härbärgera starka upplevelser genom t ex medveten närvaro eller andningstekniker. Ett annat handlar om behovet av socialt stöd. Möjligheten att få dela sin upplevelse tillsammans med någon man har förtroende för både lugnar och ger möjlighet till nya perspektiv.

Ytterst är vi människor beroende av sociala sammanhang för vår överlevnad. Balansen mellan hämnden och mer reparerande alternativ handlar om överväganden om relationernas värde i relationen till risken att fara illa. Någonstans i bakgrunden finns en psykologisk våg där vi balanserar upplevelsen av orättvisa.  

Att som organisation jobba med ett förlåtande klimat 

Det betyder att organisationer har mycket att vinna på att arbeta både med rättvisa och transparenta strukturer och med en kultur där man fångar upp skav och konflikter medarbetare emellan på ett tidigt stadium, och inte minst jobbar med att utveckla ett förlåtande klimat. Här behöver ledare tillgång till hela spännvidden av ledarbeteenden, såväl gränssättande som förtroendeskapande och förmågan att kommunicera mål och sammanhang och roller. 

Litteratur 

Derwinger Hallberg, A. (2021). Förlåtelsens arkitektur. Existentiell hälsa hemma och på jobbet. 

Så bygger du ett förlåtande arbetsklimat. Artikel i Chef april 2024

Lazarus, R., & Folkman, S. (1984). Stress, Appraisal, and Coping.  

Tripp, T. M. & Bies, R. J. (2009). Getting Even. The Truth about workplace revenge – And how to stop it.